Tittar ut genom hönsnätsrutan

Jag är på plats igen, både bildligt och bokstavligen. Semester var skönt och helt nödvändigt. M fick ingen lång vila, han har ägnat nästan hela hetsommaren åt att renovera boningshuset utvändigt. Alla detaljer är inte på plats än, men det har hänt mycket. Bilder kommer!

Datorn fungerar faktiskt idag, det har den sällan gjort i sommar. Atikmpagsys-strejk, fläkt på ständigt högvarv och blåskärmar in absurdum har det varit, eller bara ett enda stort roterande väntehjul i eeevighet. Jag håller på att lägga över allt av värde på dropbox och liknande, för det är nog bara en tidsfråga innan den här gammeldatorn packar ihop totalt.

Om det där med att jag gett upp om mänskligheten (igen): Jag fyller snart år, och i födelsedagspresent önskar jag mig SKÄRPNING från alla som fortfarande köper och äter importkött och importmejeriprodukter (ost, yoghurt osv). Tack på förhand!

Vad händer annars här på Sparvåsen? Kycklingarna växer, solrosorna (som slarvsparvarna sådde i vintras) blommar överallt, lammen vilar i skuggan när solen skiner, de runda morötterna har blivit ganska träiga (men funkar bra att koka), hönsen turas om att lång-ruva i tomme, grisarna är väldigt olika hungriga men väldigt lika kuttokiga, en kull tornseglare matas än i holken på vedboden, människobarnen ömsom kivas ömsom idyllrar sig, och hunden Britta har fyllt åtta hela år. Känner ni er uppdaterade nu?

 

Det hängde på hägnet

Det tog bara tusen år och en miljard arbetstimmar (man måste inte hugga eken i skogen, barka av den och spetta ner den till jordens medelpunkt, men man kan om man vill) tills hönshägnet kom upp och igång. Så Himla Skönt att det är klart. För alla!

 

M bryter sig ut medelst tigersåg.

M bryter sig ut  i hägnet medelst tigersåg.

Det är en fröjd för alla inblandade att se påfåglar, hönor och guldfasaner sprätta och ha sig. Och att se de yra hönor som kläcktes förra året och som aldrig varit ute i grästider. Och att se påfåglarna vända blicken upp mot skyn när de hör flygplan, för det är så mycket mer att ha koll på här ute. Och att kolla in kalufsen på punk-guldfasanen när han älgar omkring i svartvinbärssnåren. En fröjd!

Pyramus ser solen, och solen ser Pyramus.

Pyramus ser solen, och solen ser Pyramus.

Vi ber redan nu grannarna om ursäkt för de tutanden och tötanden som påfåglarna kan utstöta. Tutljuden kan komma närhelst de finner något väcka anstöt. Alla nya ljud kan väcka deras tutlighet, speciellt under spelsäsongen. Och då menar jag inte fotboll eller hockey – vi snackar påfågeldanssäsong. Passion! Hetta! Lustspel! Vänta ni bara.

Thisbe något skärrad inför möjligheten att hägnhänga, och hönsen ballar ut totalt.

Thisbe något skärrad inför möjligheten att hägnhänga, och hönsen ballar ur totalt.

 

 

Kycklingkavalkad

 

Som en dragkedja, lika svår att öppna utan draggrunka

Som en dragkedja, lika svår att öppna utan drag-grunka

Nu ska ni få se lite bilder på hur de kom ut i ljuset, våra nyaste små. En del av bilderna är synnerligen grumliga, de är tagna genom kläckmaskinens opaka plast. Men anar gör ni säkert?

Huvudet ute, spjärnar med foten mot skalkanten

Huvudet ute, spjärnar med foten mot skalkanten

Det är faktiskt rätt otroligt att de tar sig ut. Det är inga sköra såpbubblor de försöker ta hål på, dessa minihoudinisar! Titta på det här äggskalet, det är precis detsamma som på de två bilderna ovan:

Bryt er ut ur en sån om ni kan!

Bryt er ut ur en sån om ni kan!

Vi lät kycklingarna ligga kvar i kläckaren en till två dygn för att torka innan vi flyttade över dem till värmelampsburen.

Alla utom ett ägg kläcktes. M öppnade det sista ägget försiktigt när det borde varit kläckt för över ett dygn sedan. Inuti låg en väldigt svag kyckling, den hade inte orkat bryta sig ut. Troligen var det inte bara fel på själva utbrytningen, något underliggande var antagligen på tok. Den klarade sig inte, trots kuvösvistelse. Det är alltid sorgligt när små liv inte orkar, men vi är tacksamma att så många som 17 stycken små ylliga kyllingar ändå fick komma ut i ljuset. De är en glädje!

Ännu fler nykläckingar

Ännu fler nykläckingar

Hur en liten ser ut i värmelampans sken

Hur en liten ser ut i värmelampans sken

 

Ljud ikväll

Näktergalen knorrar och knäpper (vadå skönsång?!), tornseglarna svirrar vansinnigt fort genom luften, hönsen sittsnarkar på sina pinnar (utom Petter som sover på golvet, va e de för en tupp egentligen?), mannen pustar (med tung last av enkupigt gammeltegel på en skottkärra), kvinnan rasslar (med plantering av småblommor i skrubbens burkfynd) och barnen sängsnusar.

Just precis då kan man välja att inte tänka på krig och svält och antibiotikaresistens. Håll en stund i den stunden.

Goda grannar

Ingen stjärtmes

Ingen stjärtmes

Vi har haft turen att köpa en gård med vänliga grannar, och en av dem nätfiskar. Näj, näj, inget sånt där modärnt på internet! I sjön fiskar han.

Mindre tursamt för fisken dock, som hamnar i vår gryta. En mycket tacksam gryta, skall tilläggas. Det som blir över får hönsen. (Vi skulle kanske kalla dem Slumpen, fast då skulle ju inget lämnas åt dem?)