Om gris ska vara gott

Jag ska göra det lätt för mig, och er. Det finns så mycket att förmedla, men i korta ordalag gäller: om du ska äta gris, välj en glad gris. I detta ligger så väldigt mycket, och vill du ha en snabbkurs i nordbons förhållande till grisar, lyssna på detta P1-program om grisen. En halvtimme av ditt liv, ge grisen det.

Vad är en glad gris? Jag tror att jag kan uttala mig om detta, som veterinär och grisägare. En glad gris är en bökande gris. I radioprogrammet får ni höra det mycket målande exemplet att en produktionsgris (inomhus, betonggolv, eventuellt lite strö) sover 19 timmar per dygn och äter 30 minuter. En utegris födosöker (dvs bökar, betar, äter) 14 timmar per dygn. Oavsett hur mätt den är! Den är gjord för att böka, pilla, leta. Får den inte utlopp för detta behov blir den deprimerad och frustrerad. Vem vill äta deprimerat kött? Hur gott och hur nyttigt kan det vara?

Varför får inte alla grisar böka? För att det är dyrare. Det går åt mer mat om grisen gör av med kalorier på att röra på sig ute. Dessutom har man avlat på broilerliknande grisar som är gjorda för att växa snabbt, inte för att klara utomhuslivet. Vem avgör om grisen ska få vara glad? KONSUMENTEN. Du alltså.

Dessutom: en stor del av grisköttet som säljs i Sverige är importerat, speciellt ute på restauranger och i färdigmat. Det du då tvingas äta har fötts upp med sämre djurskyddskrav än i Sverige och ofta givits antibiotika i förebyggande syfte. Det ger ett olyckligt kött som dessutom riskerar dina möjligheter att få bra sjukvård i framtiden, på grund av de antibiotikaresistensproblem det skapar. Även av rent egoistiska skäl är svenskt kött alltså bäst, om du vill kunna byta ut en höft när du blir gammal, eller erbjuda dina barn eller barnbarn medicin mot infektioner. Varenda liten salami från standarduppfödd gris är ett hot mot den globala hälsan! Och din. Fattaru?

Kort sagt: kräv svenskt kött när du ska äta och välj i första hand utegriskött. Allt annat är (på riktigt!) idioti. Ditt val spelar stor roll.

 

 

Nu gäller det!

I helgen kör en korvbil härifrån oss i Närke till adventiga Tyresö. Boka era falu- och prinskorvar på stört, annars kommer ni ångra er! Det kan komma fler leveranser, men kanske inte före jul – så booooka prinskorv för sjutton.

Det finns tre färskfrysta superdupergoda julskinkor kvar att boka. Recept på rimning medföljer. (Innebär ungefär att man kokar upp salt, vatten och socker och häller över en skinka som sen står i kylskåpstemperatur i ca 2 veckor. Klart!)

Påminn er här om vad vi har att sälja.

Glada grisar blir till matglädje

Det är, som ni redan vet, en knepig sits vi sitter i. Vi föder upp djur på det sätt vi tror att de blir lyckligast, och sen skickar vi dem till slakt. Konstigt att vi kan säga hejdå till dem, när de varit våra kollegor på gården? Det kan man tycka, men vi försöker se det i ett större perspektiv.

Vi vill att folk ska äta kött som gjort nytta, och därmed lära sig att respektera och värdera det köttet högt. Kött av bra kvalitet från djur som haft det riktigt gott, det äter man inte av slentrian. När djuren sen betat, bökat, pickat och sprätt runt här hemma, då har de hjälpt oss att bruka marken, vårda hagarna – och dessutom givit oss gödsel för nya skördar. Det är inte att leva och dö förgäves!

Därför kan vi med stolthet meddela att våra glada äppelfestande utegrisar nu slaktats och blivit till god mat. Vi har en del till salu, och mer ska det bli (i form av korv). Bitarna är större än ni är vana eftersom våra grisar fått gå ute och växa långsamt till en imponerande storlek. Köttet har fått hänga några dagar, det hinns inte med på standardslakteriet. Men som sagt, detta är inget standardkött, det är helt fenomenalt!

Här är hela listan:

  • Fryst fläskfilé 300 kr/kg
    • Fläskfiléernas Rolls Royce! Hängmörad finfilé från glada utegrisar som ätit väldigt mycket äpplen. Kan det bli bättre?
  • Färsk karré 110 kr/kg
    • Rejäla bitar hängmörad fläskkarré med härlig marmorering, som gjord för grillen eller grytan! Inte helt benfri.
  • Fryst (nätad, ej kokt eller rimmad) julskinka 150 kr/kg
    • Unik julskinka, man kan nog kan kalla den naturligt äppelspäckad med tanke på grisarnas diet. Den är helt naturell, men vi skickar med recept för rimning. Det finns olika storlekar.
  • Fryst fläsklägg 70 kr/kg
    • Husmanskost när den är som bäst: rimma läggen och långkoka dem. Livet på en pinne!
  • Sparvåsen Falukorv 100 kr/kg
    • Lagom salt och lagom kryddig, tillverkad av Robertsons Charkuterier i Örebro. Säljs i bitar om ca 700-900 g, dvs som en standardstor falukorvsring. Sundare salthalt än standard-korven: 1,7 %. Köttmängd 63 %.
  • Sparvåsens Prinskorv 100 kr/kg
    • Ljuvligt trinda prinskorvar, lagom salta och lagom kryddiga. Paketen väger strax över halvkilot. Salthalt 1,7 %, köttmängd 63%.

 

Vi har även en hel massa fryst nötfärs från våra anguskvigor till försäljning. Vakuumpackade paket, väger 0,6-0,8 hg styck. 100 kr/kg.

 

Ps. Vadå äppelfestande? Jo, alltså, våra vänliga grannar har gett oss mängder med äpplen som grisarna ätit. M har räknat ut att de fick ungefär ett halvt ton grannäpplen under sina sista veckor – de gick sannerligen inte hungriga! Vår förhoppning är att det ger köttet extra god smak. Ds.

Ps igen. Julskinkan ska ligga ca två veckor i saltlag, det hinner ni med även om ni köper en fryst skinka om några veckor. Hav förtröstan! Recept skickar vi med. Ds igen.

 

Grisviktigt

Nog för att jag alltid anat att det var något extraordinärt med grisar, men jag har aldrig riktigt kunnat sätta fingret på det. Grisen Bettan på vår förra gård (hon bor kvar där än!) kunde sitta på kommando, men hon gjorde det för att vara artig. I hennes grisögon kunde man avläsa helt andra känslor än bara grishunger, gristörst, griströttma. Hon hade koll. Stenkoll. Men hon sa inget.

Nu har jag bevis på att även våra grisar döljer något, att de vet mer om oss än vi kanske vill att de ska:

Ser ni den lilla blå hörsnäckan i grisens öra? Vem lyssnar hon på?

Ser ni den lilla blå hörsnäckan i grisens öra? Vem lyssnar hon på??

Ser ni Lars' dolska blick? Hur han låtsas leta efter något i leran, men har råkoll på vad fotografen gör!?

Ser ni Pierres dolska blick? Hur han låtsas leta efter något i leran, men har råkoll på vad fotografen gör…

Här ser man hur Pierre låtsas solbada, men i själva verket döljer han kommunikationsradion. Vad säger han, varför, och till vem??

Här ser man hur Pierre låtsas solbada, men i själva verket döljer han kommunikationsradion. Vad säger han, varför, och till vem??

Underskatta aldrig en gris.

Grisinformation

Det var ett tag sen ni fick träffa gresarna, eller hur? De har det bra i sin nu ganska bruna hage, de har bökat upp varenda liten kvadratcentimeter. Varma dagar badar de gyttjebad, solar, gräver ner sig under rishögen eller ligger i skuggan av sin hydda.

Pierre, husseknäaren

Pierre, husseknäaren

Grishuset är förresten snart för litet och får byggas ut, trynisarna växer ju som sjutton! Men än är det somrigt nog att slagga under bar himmel, hårdare tider kommer…

Lelle Lars, alias Silvernos

Lelle Lars, alias Silvernos

Det är så roligt att se grisarna kuta runt i sin hage, de kan verkligen få riktiga ryck. Grymtar till och far iväg, bara på skoj. Då måste de andra kuta efter, och grymta lika uppjagat. De jagar varandra, stångas lite, far runt. Och strax därefter bökar de lika djupt och koncentrerat som innan. Kutandet ett minne blott.

Jenny, måndagsexemplaret

Jenny, måndagsexemplaret (men det får ni läsa mer om en annan gång)

Gresar, i sitt esse

Lars, Jenny och Pierre har funnit sig mer än väl tillrätta. De bökar mer än betar nu, och kutar gärna hagen kring på kvällskvisten. Äntligen har de fattat hur ett gyttjebad fungerar!

De kommer så fort att grisöronen flaxar om man ropar på dem, och alla utom Pierre den Försiktige låter sig klias. Det är en fröjd att ha dem på gården, gullgrisarna.

38 39

En riktig liten besättning

Vi klämmer in alla djur på en gång på klämdagen! Eller nä, alla kom inte idag. Men den här veckan, det är så sant.

I lagården bor t ex fler nu än nyss, och det känns på lukten. Lars, Jenny och Pierre har flyttat in. De är guldgrisar (googla det, om du vill) och ska snart få gå ut. Vi ska bara bekanta oss lite mer först, och lära oss klia varann på ryggen å sådär. Grisrotborsten har redan börjat jobba!

Och vet ni vad, ute i hagen går sex nyanlända anguskvigor, basådär. Det var i grevens tid, nu får de äta allt de kan av det gröna överflödet. Grundtanken var ett gäng stutar, men det fick bli kvigor. Fyra svarta å två bruna, om det nu spelar någon roll. Fyra ben och svans har de allihop, men än så länge vet vi inte vem som är vem. Återkommer om det.

De drar runt i hagen, precis som ett gäng tonårsbrudar på helgstråt. Kikar och nosar, repar lite gräs och dricker regnvatten ur skogsmaskinspåren. I skrivande stund har de precis hittat fram till vattenkaret, så nu kan de ju borsta tänderna å gå å lägga sig. Som en annan.