Nu är det höst på riktigt, det känns i vinden. Oktober kom med färg och fläkt, kan man säga. Inte oss emot, det är vackert och friskt och alldeles nytt. Men visst är det sorgligt med saker som multnar ner och dör, visst är det smärtsamt med allt som förändras.

Till det hör att det snart är dags för djuren att åka till slakt. Det känns inte lätt. Vi vet att de lever bra och vi vet att slakten i sig görs på allra bästa sätt. Korta transporter och ett litet, säkert slakteri. Men enkelt är det inte. Småskalighet ger stora känslor, och det är värdefullt. För både oss och djuren.

Annars kan man ju tänka att vi kunde låta bli att skicka djuren, så slapp vi och de lida helt. Men så kan inte ett lantbruk se ut, det behövs intäkter. Om alla som köpte köttlådor istället betalade oss för att inte skicka djuren till slakt, då kanske det ginge? Men som det är nu arbetar djuren för oss med sin skötsel av marken, och en del av dem blir sedan till fantastiska värden i form av köttlådor. De blir en del av kretsloppet, och de blir dessutom det absolut bästa kött man kan få för pengar. Då är inte (måttligt) köttätande något fult och själviskt, som Coop försökte få oss att tro med sin naiva, populistiska reklamfilm. Hoppas att ni sluppit se den. Om ni sett den, lyssna/titta här på Matgeeks ganska uttömmande svar på reklamfilmens idiotier. Det finns ännu mer att säga om hur dumt Coop beter sig, men börja med att titta på klippet i länken.

Även vi gör fel ibland, och vi vill därför be om ursäkt. Ni var många som ville ha de köttlådor vi la ut till försäljning, och eftersom lådorna var få i år blev en del av er besvikna. Vi beklagar att det blev så, och att flera stamkunder inte hann med att få en låda. Till nästa år ska vi ha fler lådor att erbjuda, och vi ska se till att stamkunderna hinner med. Vi lär oss av våra misstag och hoppas att ni har tålamod med oss.